Bygglovsprocessen

Här kan du läsa hur hela bygglovsprocessen ser ut och vad du bör tänka på från idé till att du får ett slutbesked från oss.

En illustration av tidslinje för bygglovsprocessen med bland annat ansökan, beslut och slutbesked.

Att tänka på innan du bygger

Vilka regler gäller för min fastighet?

Resan från idé till färdigt bygge börjar med planering. Ta reda på

  • om du har rätt att bygga
  • i vilken utsträckning du får bygga
  • om din fastighet omfattas av en detaljplan.

Detaljplanen styr bland annat hur stort du får bygga och var du får placera byggnaden. Det kan också finnas bestämmelser om en byggnads användning, byggnadsarea, byggnadshöjd, antal våningar och ofta avstånd till tomtgränser. Se om din fastighet ligger inom detaljplanerat område.

Tekniska frågor

Utöver utformningen och placeringen av byggnaden är det viktigt att alla tekniska frågor blir lösta och att ditt förslag följer de lagar och regler som finns för byggnader och byggprodukter. Oftast går vi igenom de tekniska frågorna efter att du har fått ett bygglov. I större projekt diskuterar vi frågorna tillsammans i ett tekniskt samråd, och du får sedan ett startbesked för att kunna påbörja ditt projekt.

Du ansvarar själv

Du som bygger (byggherren) är alltid ansvarig för att ta reda på vad som gäller och att söka de lov och tillstånd som behövs. Att bygga utan bygglov kan bli dyrt.

Involvera grannarna tidigt

Det är bra att tidigt föra en dialog med sina grannar när man planerar att bygga något, oavsett om det behövs bygglov eller inte. Söker du bygglov och den planerade byggnationen följer detaljplanen, så finns det inget krav på att grannarna ska höras i samband med att vi prövar din ansökan om bygglov.

Vatten- och avloppsanslutning

Ska du bygga ett helt nytt hus och vill ansluta huset till det kommunala vatten- och avloppsnätet (VA) så behöver du lämna in en VA-anmälan. Tänk på att göra det i god tid innan du vill börja bygga. Finns det inte möjlighet till kommunalt VA behöver du ansöka om tillstånd för enskilt vatten och avlopp. Läs mer om vatten och avlopp.

Förbered din ansökan, checklista

Din ansökan kommer att hanteras allra snabbast om den är så komplett som möjligt när du ansöker. Följ checklistan för att se vad du måste ha med.

  • Ansökan och eventuellt anmälan kontrollansvarig
    Du kan göra din bygglovsansökan via vår E-tjänst eller genom att skriva ut ansökningsblankett. I de fall byggnationen kräver en certifierad kontrollansvarig ska även det anmälas på separat blankett. Lista över certifierade kontrollansvariga hittar du på hos Boverket.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
  • Situationsplan/Baskarta/Nybyggnadskarta i skala 1:500
    Situationsplanen är en karta över din tomt där du ritar in var på tomten din byggnation kommer att byggas, glöm inte måttsätta såväl byggnad som avstånd till granne. Beroende på byggnationens storlek och placering krävs det olika underlag att rita situationsplanen på. Vid mindre byggnationer med långt till gräns kan man göra situationsplanen helt själv, i andra fall kan det krävas underlag i form av så kallad Baskarta eller Nybyggnadskarta. En baskarta kan du få genom att kontakta kontakt@kavlinge.se.
  • Fasadritningar i skala 1:100
    Från samtliga väderstreck och som är tillräckligt detaljerad. Beskriv också vilket fasadmaterial och vilka kulörer ni kommer att använda, detta gäller även fönster, dörrar, tak, garageport med mera.
  • Planritning i skala 1:100
    Som tydligt visar rummen, vid tillbyggnad ska den visa rummen även i den befintliga byggnaden. På planritningen ska det också framgå att ni uppfyller lagkraven om tillgänglighet.
  • Sektionsritning i skala 1:100
    En sektionsritning visar rumshöjder och golv- och marknivåer. Enligt Plan- och bygglagen ska all ny byggnation vara tillgänglig för alla. Vid tillbyggnad är det enklaste sätt att lösa det på att den nya byggnationen får samma golvnivå som det befintliga husets golvnivå, eller har en nivåskillnad om högst 2 cm. Alternativt kan tillgängligheten lösas genom att man bygger ramp mellan den nya byggnationen och den befintliga byggnaden. En sådan lösning ska i så fall redovisas på ritningarna och följa Boverkets byggreglers krav på ramper.
  • Kontrollplan
  • Eventuell teknisk beskrivning
    Vid mindre byggnationer där ärendet bedöms inte kräva ett tekniskt samråd, men som är tekniskt avancerade, såsom att man ändrar befintlig takkonstruktion, skall en teknisk beskrivning upprättas till ansökan. I den tekniska beskrivningen ska framgå om eventuella åtgärder kommer utföras vad gäller ökad brandklassning av väggar med mera. Är du osäker på om du behöver upprätta teknisk beskrivning eller inte rekommenderar vi att du upprättar en i vilket fall som helst. Det är alltid bäst att ha funderat ut hur du tekniskt utför din byggnation, hur liten den än må vara.

Nybyggnadskarta, Geoinfo

En nybyggnadskarta upprättas formellt som ett underlag för bygglovsansökan där ny byggnad eller anläggning ritas in av byggherren. Vilken typ av karta ni behöver beror på storlek och placering av byggnaden på fastigheten (tomten). Det är bygglovsenheten som avgör vilken karta som krävs för ändamålet. Kontakta bygglovsenheten om ni är osäkra på vilken karta som krävs. Kartorna benämns A eller B-karta beroende på innehåll.

Karta för enklare åtgärder och förhandsbesked

Vid enklare åtgärder eller karta för förhandsbesked kan utdrag ifrån primärkartan erhållas. Observera att det tekniska innehållet är inte fullständigt och att denna karta är inte juridiskt bindande. Kommunen avsäger sig ansvaret över eventuella felaktigheter i kartan då ingen kontroll görs på plats. Kontakt Kävlinge hjälper dig med utdrag ur primärkartan. Önskas en digital karta så kontakta Geoinfo. 

Nybyggnadskarta A

  • Fastighetsgränser med utökad kontroll om status
  • Fastighetsinformation
  • Rättigheter
  • Inmätta byggnader
  • Hävder, som staket, mur och häck
  • Detaljplan (inom detaljplanerat område)
  • Markhöjder, antingen projekterade eller befintliga
  • VA-information med vattengångar

Nybyggnadskarta B

  • Fastighetsgränser med utökad kontroll om status
  • Fastighetsinformation
  • Rättigheter
  • Inmätta byggnader
  • Hävder, som staket, mur och häck
  • Detaljplan (inom detaljplanerat område)

Beställ nybyggnadskartalänk till annan webbplats

Grundkarta, projekteringsunderlag

Grundkartan ska innehålla den information om fastighetsförhållandena med gränser och byggnader och den övriga information om planområdet som har betydelse för hur detaljplanen utformas och genomförs. Grundkartan är dock inte formellt sett en del av detaljplanen.

Att kartunderlaget ska vara lämpligt för ändamålet innebär att det ska anpassas till behoven i varje särskilt fall. Man behöver därför klara ut vilken information som behövs och vilka kvalitetskrav, skalor och versioner som är lämpliga för såväl planarbetet som plangenomförandet. Genom att använda samma geometriska data genom hela processen kan man undvika dubbel- och merarbete och minimera felkällorna när planen ska genomföras. Genom att utnyttja modern teknik kan man dela upp grundkartans information i olika skikt och kvalitetskrav, som sedan kan kombineras på olika sätt beroende på vilket informationsbehov som ska tillgodoses i ett visst skede av planprocessen. Fastighetsförteckningen måste samordnas med grundkartan så att båda dokumenten redovisar samma uppdaterade fastighetsinformation. Inför kommunens beslut om antagande av detaljplanen ska alla dessa uppgifter vara aktuella.

Grundkartan är ett utdrag ur primärkartan

Vanligtvis så passar man på att mäta in området så att kartunderlaget klarar de krav som ställs på en projekteringskarta och markmodell i detaljprojekteringsskedet. Således kan man utnyttja underlaget i hela planprocessen, förprojektering och detaljprojektering.

Övriga mätuppdrag

  • Sättningsmätningar, kontroll av anläggningars rörelse eller sättningar i vertikal led.
  • Inmätning för projekteringsunderlag
  • Framställning av markmodeller.
  • Stomnät, ajourhållning av plan och höjdnät.
  • Inmätning till ledningskartor.
  • Volymberäkningar
  • Visning av fastighetsgränser, där kartor och teknisk beskrivning är tillfredställande.
  • Byggplatsmätning

Kontakta Geoinfolänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster för frågor och beställning av nybyggnadskarta.

Bygglov

Sök bygglov här - Ansök om bygglov - Mittbygge

Från och med den 1 maj 2018 kan du ansöka om bygglov och andra lov digitalt via Mittbygge. Som inloggad med hjälp av e-legitimation kan du ansöka om bygglov eller komplettera en påbörjad ansökan och du kan även följa dina pågående ärenden. Ansök via Mittbyggelänk till annan webbplats.

För dig som inte har e-legitimation går det fortfarande bra att ansöka om bygglov med hjälp av våra e-tjänster och blanketterlänk till annan webbplats.

Du kan ansöka om tidsbegränsat bygglov för vissa åtgärder

Du kan under vissa förutsättningar få ett tidsbegränsat bygglov för en åtgärd, om åtgärden bara uppfyller något eller några, men inte alla, krav för ett bygglov. Du ska i så fall begära ett tidsbegränsat bygglov i din bygglovsansökan. Det byggnadsnämnden bedömer vid prövningen är bland annat om det du vill bygga är lämpligt på platsen, och om åtgärden kan anses vara en tidsbegränsad åtgärd. Giltighetstiden anges i bygglovet. Ett tidsbegränsat bygglov gäller som längst tio år, men det kan förlängas. Den sammanlagda tiden får inte vara längre än femton år.

Anmälan

En anmälan är en enklare process än bygglov men kräver ändå vissa ritningar och andra handlingar och ska godkännas av kommunen innan åtgärden får påbörjas.

Kontakta oss om du är osäker på om behöver göra en anmälan. Du får inte påbörja en anmälningspliktig åtgärd innan du har gjort en anmälan och fått ett startbesked från byggnadsnämnden.

Du behöver anmäla följande, om det inte krävs bygglov:

  • Rivning av en byggnad eller en del av en byggnad.
  • Nybyggnad eller tillbyggnad som har undantagits från krav på bygglov i en detaljplan eller i områdesbestämmelser.
  • Ändring som innebär att konstruktionen av en byggnads bärande delar berörs eller att byggnadens planlösning påverkas avsevärt.
  • Installation eller väsentlig ändring av hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader.
  • Installation eller väsentlig ändring av anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt.
  • Ändring som väsentligt påverkar brandskyddet i en byggnad.
  • Underhåll av byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som beslutats med stöd av detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter.
  • Nybyggnad eller väsentlig ändring av vindkraftverk.
  • Uppförande eller tillbyggnad av ett komplementbostadshus eller en komplementbyggnad på maximalt 30 kvadratmeter, så kallat attefallshus.
  • Ändring av en komplementbyggnad så att den blir ett komplementbostadshus på maximalt 30 kvadratmeter, så kallat attefallshus.
  • Tillbyggnad på maximalt 15 kvadratmeter av ett en- eller tvåbostadshus.
  • Bygga två takkupor på ett en- och tvåbostadshus som inte redan har takkupor, eller inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.

Undantag som inte kräver en anmälan

Det finns undantag från kravet på anmälan. Undantagen beror bland annat på vilken åtgärd du ska utföra, vilken typ av byggnad eller anläggning det gäller och om du ska utföra åtgärden i område inom eller utanför detaljplan. Du behöver inte göra en anmälan för att riva en byggnad eller en del av en byggnad som bland annat är:

  • En komplementbyggnad som tillhör ett en- eller tvåbostadshus, till exempel en så kallad friggebod.
  • Ett skärmtak, som inte kräver bygglov.
  • En liten tillbyggnad på ett en- eller tvåbostadshus, som inte kräver bygglov på grund av att huset ligger utanför område med detaljplan och sammanhållen bebyggelse.
  • En bygglovsbefriad ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring.

Utanför detaljplanerat område behöver du inte anmäla varken rivning eller andra åtgärder som rör en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring. Det krävs heller ingen anmälan för en liten tillbyggnad eller en komplementbyggnad till ett en- och tvåbostadshus utanför detaljplan och sammanhållen bebyggelse (men om du bygger ett så kallat attefallshus och använder det som komplementbostadshus krävs alltid anmälan). Det krävs heller ingen anmälan för att bygga två lovbefriade takkupor utanför detaljplan och sammanhållen bebyggelse. Om du däremot ändrar användningssättet från ekonomibyggnad till något annat behöver du bygglov.

Om du bryter mot lagen

Om en åtgärd som kräver anmälan uppförs utan att anmälan gjorts eller startbesked har getts är den en olovlig byggnation, så kallat svartbygge. Byggnadsnämnden ska då ta ut en byggsanktionsavgift. Byggnadsnämnden kan också förelägga dig att göra en anmälan eller att återställa, till exempel genom rivning.

Grannes möjlighet att överklaga ett beslut

Startbesked för en åtgärd som kräver anmälan kan inte överklagas av till exempel en granne. Grannen kan istället göra en tillsynsanmälan till byggnadsnämnden som ska påbörja ett tillsynsärende för att utreda om åtgärden strider mot plan- och bygglagstiftningen eller startbeskedet. Byggnadsnämndens beslut i tillsynsärendet kan överklagas.

Förhandsbesked

Den som planerar att utföra en bygglovspliktig åtgärd kan ansöka om ett förhandsbesked innan ansökan om bygglov görs. Ett förhandsbesked anger om en viss åtgärd kan tillåtas på en viss plats eller inte. Förhandsbesked är ett eget, från bygglovsansökan fristående, ärende.

När ansöker man om förhandsbesked?

Behovet av att få förhandsbesked är störst vid byggnationer utanför detaljplan. Om det är osäkert om bygglov kommer att beviljas för en åtgärd kan man först söka förhandsbesked. En ansökan om förhandsbesked kräver inte lika många handlingar som en ansökan om bygglov.

Om man vill stycka av mark till en ny fastighet kan det vara lämpligt att först söka förhandsbesked eftersom detta underlättar lantmäteriets handläggning.

Om man köper en obebyggd fastighet utan positivt förhandsbesked riskerar köparen att äga en fastighet som inte får bebyggas. Vid försäljning kan säljaren ansöka om förhandsbesked före försäljningen för att eventuella köpare ska veta om den går att bebygga eller inte.

Det kan dock finnas behov av förhandsbesked även inom detaljplanelagda områden. Detaljplanen utgör visserligen i sig en form av förhandsbesked. Men om genomförandetiden för detaljplanen har gått ut kan sökanden behöva trygghet inför sin projektering, eftersom detaljplanen då lättare kan ändras. Även under genomförandetiden kan det ibland finnas behov av att få en åtgärd prövad, till exempel om detaljplanen är mycket schematisk.

Vad kan man få förhandsbesked för?

Man kan få förhandsbesked för alla bygglovspliktiga åtgärder både inom och utom detaljplanelagda områden. Man kan dock inte få förhandsbesked för en åtgärd som kräver marklov eller rivningslov.

Vad prövas i förhandsbeskedet?

Prövningen avser lokaliseringen, det vill säga markens lämplighet för den avsedda åtgärden. Denna prövning görs mot kraven i 2 kap. PBL. I detta kapitel står bland annat att markområden ska användas för det eller de ändamål som området är mest lämpat för. En avvägning mellan olika allmänna och enskilda intressen ska alltid göras. Det finns många faktorer att beakta vid prövningen. Byggnaden ska passa in på platsen med tanke på landskapsbild och den bebyggelse som redan finns i närheten. Avståndet mellan byggnaden och exempelvis naturområden, fornminnen, vägar, ledningar i marken och luften ska vara tillräckligt. Närliggande anläggningar såsom skjutbanor, idrottsanläggningar och lantbruk är exempel på annat som ska beaktas. Det måste vara möjligt att anlägga en väg fram till byggnaden. Vatten och avlopp måste också gå att ordna.

Vid prövningen kan man komma fram till att

  • En byggnad är lämplig på platsen = positivt förhandsbesked.
  • En byggnad inte är lämplig på platsen = negativt förhandsbeskeden.
  • Byggnad visserligen är lämplig på platsen men att den förutsätter planläggning = negativt förhandsbesked.
  • En byggnad är lämplig på platsen, men för att kunna tillåtas måste den placeras på en viss plats på tomten. Då krävs revidering av ansökan och sedan positivt förhandsbesked alternativt positivt förhandsbesked med villkor om placering.

Ett positivt förhandsbesked ska innehålla en upplysning om att åtgärden inte får påbörjas. Det ska även innehålla de villkor som behövs för den kommande bygglovsprövningen.

Giltighetstiden

Ett positivt förhandsbesked är bindande vid den kommande bygglovsprövningen om ansökan om bygglov görs inom två år från den dag då förhandsbeskedet vann laga kraft. Inkommer inte ansökan om bygglov inom den tiden upphör beslutet att gälla. Att ett beslut om förhandsbesked är bindande innebär att nämnden vid prövningen av bygglovet endast får pröva frågor som inte avgjorts genom förhandsbeskedet.

Kontrollansvarig

Huvudregeln är att det ska finnas en eller flera kontrollansvariga vid utförande av åtgärder som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan. Det finns dock undantag från när en kontrollansvarig behövs. Kontrollansvariga måste vara certifierade. Miljö- och byggnadsnämnden anger i bygglovsbeslutet om det ska finnas någon kontrollansvarig och i så fall vem eller vilka som är kontrollansvariga.

När behövs det en kontrollansvarig?

Vid många byggnads-, rivnings- och markåtgärder ska det finnas en eller flera kontrollansvariga som bistår byggherren när åtgärderna genomförs.

Eftersom viktiga vägval, som har betydelse för den efterföljande kontrollen, ofta sker på projekteringsstadiet är det lämpligt att byggherren redan då utser en kontrollansvarig. I ansökan om lov ska byggherren uppge vem eller vilka som ska vara kontrollansvariga. Av bygglovsbeslutet ska det framgå om det ska finnas någon som är kontrollansvarig och i så fall vem eller vilka som är kontrollansvariga.

När behövs det inte någon kontrollansvarig?

Det krävs ingen kontrollansvarig vid vissa enklare åtgärder, det vill säga i relativt okomplicerade ärenden, där byggherren bedöms kunna uppfylla sitt ansvar utan stöd av en kontrollansvarig. De åtgärder som avses är:

  • Åtgärder som inte kräver lov eller anmälan.
  • Små ändringar av en- eller tvåbostadshus.
  • Små ändringar av andra byggnader än en- eller tvåbostadshus.
  • Åtgärder avseende uthus, garage och andra små byggnader.
  • Att flytta en eller flera enkla byggnader.
  • Byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller andra åtgärder som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende. Förutsatt att byggnaden inte är en särskilt värdefull byggnad.
  • Åtgärder avseende skyltar eller ljusanordningar.
  • Åtgärder som kräver rivningslov på grund av utökad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser.
  • Åtgärder som kräver marklov, om åtgärden är liten.

Det behövs inte heller någon kontrollansvarig för att:

  • Anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga. Eller för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser, om anläggningen är liten och endast avsedd för en fastighets behov.
  • Anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra bygglovspliktiga vindkraftverk, om vindturbinens diameter är mindre än tre meter.
  • Anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra murar och plank.
  • Anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra parkeringsplatser utomhus, om anläggningen är liten.
  • Anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra begravningsplatser, om anläggningen är liten.
  • Anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra transformatorstationer

Miljö- och byggnadsnämnden kan dock besluta att kontrollansvarig krävs även för ovan nämnda åtgärder, utom för åtgärder som inte kräver lov eller anmälan. I plan- och bygglagen definieras ändring av en byggnad som en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. I begreppet ändring ingår även tillbyggnad och ombyggnad. Miljö- och byggnadsnämndens bedömning av om kontrollansvarig ska krävas får inte överklagas.

Handläggningstiderna

Just nu är det längre handläggningstider. Detta beror till stor del på pandemin och personalfrånvaro. Vi tackar för er förståelse!

Planera ditt projekt i god tid, gärna ett halvår innan du planerar att börja bygga. Enligt lag ska ett bygglovsärende avgöras senast 10 veckor efter att det är komplett. För anmälningar gäller 4 veckor. Att ärendet är komplett innebär att vi fått in samtliga godkända handlingar ifrån dig.

Tänk också på att innan du kan börja bygga behöver du utöver bygglovet också ett startbesked. För startbesked efter bygglov finns ingen lagstadgad handläggningstid.

Då ditt ärende inte är komplett blir handläggningstiden längre

En stor del av ärendena som kommer in till oss är inte kompletta, utan behöver kompletteras med fler eller tydligare handlingar. Läs därför noga igenom webbsidan om vilka handlingar som behövs för ditt ärende. Tveka inte att höra av dig om du är tveksam.

Förlängning vid komplexa ärenden

Om ärendet är komplext så kan Bygg- och miljönämnden besluta att förlänga handläggningstiden med ytterligare 10 veckor.

Bra att tänka på för en smidig bygglovsprocess

Vid handläggningen av en ansökan om lov och förhandsbesked måste nämnden i vissa fall (t.ex. vid avsteg från detaljplan eller om åtgärden vidtas utanför detaljplanelagt område) underrätta kända sakägare och organisationer som berörs av ansökan och ge dem tillfälle att yttra sig. För att din ansökan ska handläggas så snabbt som möjligt är det därför viktigt att:

  • planera ditt projekt i god tid.
  • inlämna en komplett och korrekt ansökan
  • se till att din ansökan inte strider mot gällande detaljplan.

Kontakta kommunen i god tid vid frågor och funderingar och involvera arkitekten eller konstruktören i tidigt skede. Under sommar- och julledigheter bör Du räkna med att det kan ta längre tid då nämnden har sommaruppehåll med sina sammanträden och avdelningen inte är fullbemannad med sina handläggare.

När du lämnat in din ansökan så kan du förvänta dig ungefär följande:

1. Ärendet diarieförs i kommunens diarium inom några dagar.

  • Ditt ärende har ännu inte fått någon handläggare och någon bedömning av genomförbarhet har inte gjorts.

2. Inom en till två veckor gör enheten en första bedömning om ärendet behöver kompletteras och du får information om ditt ärende behöver kompletteras eller inte

  • Ditt ärende har ännu inte fått någon handläggare.
  • Om ditt ärende inte behöver kompletteras så läggs det på kö i väntan på att en handläggare ska bli ledig. Kompletta ärenden fördelas oftast inom en månad.
  • Om ditt ärende behöver kompletteras kommer du att få ett meddelande om vad ärendet behöver kompletteras med. Efter att du kompletterat ärendet läggs ärendet på kö i väntan på att en handläggare ska bli ledig. Kompletta ärenden fördelas oftast inom ungefär en månad.

3. När ärendet är fördelat till en handläggare görs en djupare granskning av ärendet. Det kan i detta skede framkomma behov av ytterligare kompletteringar. När ärendet är komplett fattas beslut inom 10 veckor från det att ärendet var komplett.

4. Även innan startbesked kan ditt ärende behöva kompletteras

  • När ärendet är komplett fattas beslut om startbesked vanligen inom en månad.

5. Processen för bygglov och startbesked ser i grova drag ut enligt bilden längst upp på sidan.

Startbesked

En åtgärd som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan får inte påbörjas förrän miljö- och byggnadsnämnden har gett ett startbesked. För att få ett startbesked ska byggherren kunna visa att åtgärden antas uppfylla kraven i plan- och bygglagen med tillhörande föreskrifter.

För att Bygg- och miljönämnden ska kunna ta ställning till om åtgärden antas uppfylla kraven ska byggherren lämna in förslag till kontrollplan samt de tekniska handlingar som, utöver ansökningshandlingarna, krävs. Byggherren ska även innan startbeskedet ges kunna visa att det finns färdigställandeskydd och skyddsrumsbesked om så krävs. I vissa fall ska byggherren även lämna in en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem.

I startbeskedet bestäms vilka handlingar som byggherren och kontrollansvarige ska lämna till byggnadsnämnden inför beslut om slutbesked. Exempel på sådana handlingar är:

  • kontrollplan med verifierade kontrollpunkter
  • kontrollansvariges utlåtande,
  • protokoll avseende täthetsprovning/läckagemätning av rök-/avgaskanal,
  • besiktningsprotokoll avseende funktionskontroll av ventilationssystem,
  • besiktningsprotokoll avseende motordriven anordning,
  • brandskyddsdokumentation,
  • övrigt enligt det som framkom vid tekniskt samråd.

Startbeskedets innehåll

I startbeskedet ska miljö- och byggnadsnämnden:

  • fastställa den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna,
  • bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna om sådana villkor behövs,
  • bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning om utstakning behövs,
  • bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslutet om slutbesked,
  • ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana upplysningar behövs.

När ska startbesked inte ges

Om byggnadsnämnden är tveksam till byggherrens egenkontroll eller befarar att de tekniska egenskapskraven inte kommer att uppfyllas ska inget startbesked ges.

Exempel på situationer när startbesked inte ska ges kan vara när:

  • energibalansberäkningar visar att energihushållningskraven inte kommer att kunna klaras,
  • en stomkonstruktion inte är tillräckligt redovisad,
  • bygget inte kommer att ha ett tillräckligt fuktskydd under byggtiden och att byggherren inte kan visa att fukttillståndet blir tillräckligt lågt under redovisad byggtid,
  • utrymningsvägarna inte uppfyller kraven på trygg utrymning, eller
  • en viss brandsäkerhetsfråga inte är belyst.

Byggherren har möjlighet att begära ett startbesked trots att byggnadsnämnden bedömer att förutsättningarna för detta inte är uppfyllda. Byggnadsnämnden kan då ta ett beslut om vägrat startbesked. Sökanden har möjlighet att överklaga det beslutet.

Startbeskedets giltighetstid

Startbeskedet till ett lovpliktigt ärende upphör att gälla samtidigt som lovet, det vill säga om åtgärden inte påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag lovet vunnit laga kraft. Startbeskedet till ett anmälningspliktigt ärende, till exempel installation av eldstad, upphör att gälla två år efter att det gavs.

Överklagande av startbesked

Ett beslut om startbesked eller nekat startbesked kan överklagas endast av sökanden eller anmälaren i ärendet.

Mätning och husutstakning

Husutstakning/utsättning innebär att markera läget för den blivande byggnaden på marken, så att den hamnar rätt i plan och höjd enligt ditt beviljade bygglov.

Utstakning av byggnader

Det är viktigt att en bygglovspliktig nybyggnad, tillbyggnad eller annan anläggning uppförs på rätt plats, det vill säga exakt på den plats som bygglovet anger. Om placeringen eller höjdläget blir fel kan det leda till stora kostnader för att rätta till felet eller skadeståndsanspråk från berörda grannar. Därför anger Plan- och bygglagen, PBL, att utstakning ska ske om det behövs. När bygg och miljönämnden har gett ett startbesked, ska nämnden skyndsamt och inom den tid som anges i beskedet låta staka ut byggnaden, tillbyggnaden eller anläggningen. De ska även märka ut dess höjdläge, om det behövs med hänsyn till förhållandena på platsen och omständigheterna i övrigt.

Om byggnaden eller anläggningen till sitt läge är direkt beroende av gränsen mot en grannes fastighet, ska grannen kallas till utstakningen. Byggherren har ansvaret för att tillkalla grannen till utstakningen.

Utförande

Vid utstakningen ska byggherren eller person som företräder byggherren vara med och slå ner profilstolparna samt vara med och bekräfta att måttsättningen överensstämmer med i bygglov godkänd situationsplan. Det är byggherren/byggaren som ansvarar för att profilvirke finns på plats.

Kontakta Anders Nilsson, 046-25 14 21 för mer information.

Lägeskontroll

Lägeskontroll är en kontroll av att en nybyggnad, tillbyggnad eller annan anläggning är placerad på rätt ställe. Man kontrollerar om byggnadens storlek, mått, form, läge i plan och höjd stämmer med givet bygglov. Lägeskontrollen brukar göras så fort grundplattan/sockelväggen är gjuten. Om en lägeskontroll utförs i tid finns möjligheter att rätta till eventuella fel.

Det framgår av kontrollplanen om lägeskontroll av en ny byggnad ska utföras. Byggnaden mäts in med lämplig mätmetod. Protokoll ska upprättas där mått i plan och höjd skall redovisas för den inmätta byggnaden. Måtten ska redovisas på samma sätt som den inlämnade bygglovshandlingen så att bygglovsinspektören kan jämföra handlingarna och lämna besked om slutbesked. På ritningen ska det tydligt framgå om det är färdig fasad eller mått på grunden som redovisas.

Inmätningen ska redovisas i plansystemet Sweref 99 13 30 och höjdsystemet RH2000.

Kontakta Anders Nilsson, 046-25 14 21 för mer information.

Extern utförare av utstakning/lägeskontroll

Utstakning och lägeskontroll kan antingen göras av kommunens personal som arbetar med kart- och mätningsfrågor eller av någon annan kunnig person som byggherren anger. Om byggherren föreslår att utstakningen ska göras av någon annan än kommunens personal ska bygg- och miljönämnden, genom Geoinfo, godkänna det. I Kävlinge kommun är mät- och kartavdelningen (Geoinfo) som hanterar godkännande av extern utförare.

Bygg- och miljönämnden tar ställning till om en person är tillräckligt kunnig för att kunna utföra en utstakning. Riktlinjerna följs enligt Lantmäteriet.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Det tas även hänsyn till tidigare utförda arbeten i kommunen.

Krav på utförandet av arbetet och leverans framgår av anmälningsblankettenlänk till annan webbplats. Ifylld blankett skickas till kartor@staffanstorp.se där Geoinfo gör en första bedömning av det tekniska innehållet. Om allt ser bra ut vidarebefordras beställningen till bygglovsavdelningen.

Det tas ut en avgift på handläggningen motsvarande 20 % av kostnaden som om kommunen hade utfört arbetet enlig normaltaxan.

Kontakta Anders Nilsson, 046-25 14 21 för mer information.

Tekniskt samråd

I vissa ärenden ska ett tekniskt samråd hållas innan kommunen beslutar om starbesked. På samrådet går man bland annat igenom hur arbetet ska planeras och organiseras, förslaget till kontrollplan och handlingarna i övrigt. Senast vid det tekniska samrådet ska byggherren lämna in ett förslag till kontrollplan och de tekniska handlingar som behövs för att byggnadsnämnden ska kunna bedöma om startbesked kan ges.

Se till att kontrollplanen är komplett och aktuell samt att samtliga erforderliga handlingar finns tillgängliga vid samrådet. I annat fall är risken att samrådet måste ombokas vilket kan påverka projektets tidplan och försena projekt. Extra samråd debiteras också enligt kommunens gällande taxa.

När ska tekniskt samråd hållas?

Enligt PBL ska Miljö- och byggnadsnämnden snarast, när ett lov har getts eller en anmälan har kommit in, kalla till ett tekniskt samråd om:

  • åtgärden kräver en kontrollansvarig,
  • ett tekniskt samråd inte är uppenbart onödigt, eller
  • byggherren har begärt ett tekniskt samråd.

När behövs det inget tekniskt samråd?

Tekniskt samråd behövs oftast inte om det inte behövs någon kontrollansvarig. Det krävs ingen kontrollansvarig vid vissa enklare åtgärder, det vill säga i relativt okomplicerade ärenden, där byggherren bedöms kunna uppfylla sitt ansvar utan stöd av en kontrollansvarig. De åtgärder som avses är:

  • åtgärder som inte kräver lov eller anmälan,
  • små ändringar av en- eller tvåbostadshus,
  • små ändringar av andra byggnader än en- eller tvåbostadshus,
  • åtgärder avseende uthus, garage och andra små byggnader,
  • byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller andra åtgärder som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende, förutsatt att byggnaden inte är en särskilt värdefull byggnad,
  • åtgärder avseende skyltar eller ljusanordningar,
  • åtgärder som kräver rivningslov på grund av utökad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser, och
  • åtgärder som kräver marklov, om åtgärden är liten.

Det behövs inte heller någon kontrollansvarig för att:

  • anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser, om anläggningen är liten och endast avsedd för en fastighets behov,
  • anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra bygglovspliktiga vindkraftverk, om vindturbinens diameter är mindre än tre meter,
  • anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra murar och plank,
  • anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra parkeringsplatser utomhus, om anläggningen är liten,
  • anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra begravningsplatser, om anläggningen är liten, eller
  • anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra transformatorstationer.

Miljö- och byggnadsnämnden kan dock besluta att kontrollansvarig och/eller tekniskt samråd krävs även för ovan nämnda åtgärder. Det gäller dock inte åtgärder som inte kräver lov eller anmälan. I plan- och bygglagen definieras ändring av en byggnad som en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. I begreppet ändring ingår även tillbyggnad och ombyggnad. Miljö- och byggnadsnämndens bedömning av om tekniskt samråd ska krävas får inte överklagas.

Vad ska tas upp på det tekniska samrådet?

Vid samrådet ska man gå igenom följande:

  • arbetets planering och organisation,
  • byggherrens förslag till kontrollplan,
  • övriga handlingar som byggherren har lämnat in till byggnadsnämnden,
  • om samrådet avser en rivningsåtgärd, hur förekomsten av tänkbart farligt avfall har inventerats,
  • behovet av att byggnadsnämnden gör arbetsplatsbesök,
  • behovet av eventuella tillsynsåtgärder,
  • behovet av färdigställandeskydd,
  • behovet av utstakning,
  • byggnadsnämndens behov av ytterligare handlingar inför beslut om kontrollplan eller startbesked, och
  • behovet av ytterligare tekniska samråd eller andra sammanträden.

Färdigställandeskydd

När en konsument anlitar en näringsidkare för att utföra vissa arbeten på en- och tvåbostadshus så kallade småhus ska det i vissa fall finnas ett färdigställandeskydd.

Vad är ett färdigställandeskydd?

Ett färdigställandeskydd är en försäkring eller en bankgaranti som är tänkt att hjälpa byggherren i egenskap av konsument om entreprenören till exempel gått i konkurs eller av annan anledning inte kan fullgöra sina åtaganden.

När krävs färdigställandeskydd?

Ett färdigställandeskydd ska finnas när en näringsidkare för en konsuments räkning utför vissa arbeten som avser ett småhus. Det behövs alltså inte för byggnader som inte är en- eller tvåbostadshus.

För småhus ska färdigställandeskydd finnas vid:

  • nybyggnad,
  • tillbyggnad, om det finns behov av ett sådant skydd, eller
  • åtgärd som är anmälningspliktig om det finns behov av ett sådant skydd

Med nybyggnad menas uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats. Med tillbyggnad menas en ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym.

Vid nybyggnad av ett småhus som inte ska användas för permanent bruk får miljö- och byggnadsnämnden besluta att färdigställandeskydd inte behövs.

Det är byggherren som ska se till att ett färdigställandeskydd finns om det krävs ett sådant, men det tecknas ofta av näringsidkaren/entreprenören. Finns det flera entreprenörer krävs färdigställandeskydd för varje avtal.

När krävs inte färdigställandeskydd?

Kravet på färdigställandeskydd gäller enbart när åtgärden utförs av en näringsidkare för en konsuments räkning. Något färdigställandeskydd behöver därför inte finnas när en näringsidkare uppför huset åt sig själv oavsett om han eller hon avser att senare sälja det till en konsument. Färdigställandeskydd behövs inte heller när en konsument själv utför åtgärden utan att anlita någon näringsidkare, så kallad självbyggare.

Det krävs inte färdigställandeskydd för de bygglovsbefriade åtgärderna:

  • skyddad uteplats,
  • skärmtak,
  • komplementbyggnad, så kallad friggebod,
  • komplementbyggnad eller komplementbostadshus på max 30 m2,så kallade attefallshus,
  • tillbyggnad på max 15 m2,
  • takkupor, eller
  • inreda ytterligare bostad i ett enbostadshus.

Visa försäkringen!

Nämnden skall se till att en byggfelsförsäkring och ett färdigställandeskydd har tecknats, där detta krävs. I sådana fall får inte byggnadsarbetet påbörjas innan bevis om byggfelsförsäkring och/eller färdigställandeskydd visats upp. Det innebär att inga småhusbyggen får starta förrän alla förutsättningar och upphandlingar är klara.

Påbörjas byggarbetet utan försäkringsskydd kan det stoppas och/eller vitesföreläggas.

Äldre regler

Före 1 juni 2014 fanns det vid vissa byggåtgärder krav på byggfelsförsäkring och/eller färdigställandeskydd. I ärenden där startbesked ges från och med 1 juni 2014 krävs ingen byggfelsförsäkring. Om byggfelsförsäkring har tecknats före detta datum gäller dock den upphävda lagen om byggfelsförsäkring med mera.

Slutsamråd

När byggåtgärder som har omfattats av tekniskt samråd avslutas ska ett slutsamråd hållas, innan slutbesked utfärdas, om det inte är uppenbart obehövligt. Behovet av slutsamråd ska bedömas av byggnadsnämnden i det enskilda fallet. Slutsamrådet ska normalt hållas på den plats där byggåtgärderna har genomförts.

Vem initierar att slutsamråd ska hållas?

Det ska framgå av kontrollplanen vilka anmälningar som ska göras till miljö- och byggnadsnämnden. Ett sådant exempel är att byggherren ska anmäla när byggnationen håller på att avslutas. Byggherren bör göra denna anmälan eller begära ett slutbesked i god tid innan byggnationen har färdigställts. Då får nämnden möjlighet att kalla till slutsamråd om sådant ska ske eller utfärda slutbesked om inget samråd ska ske.

Planera för ett slutsamråd när alla åtgärder är färdigställda och se till att du har en komplett dokumentation tillgänglig vid slutsamrådet. I annat fall är risken att slutsamrådet måste ombokas vilket kan påverka projektets tidplan och försena inflyttningen. Extra samråd debiteras enligt kommunens gällande taxa.

Vilka ska kallas?

Miljö- och byggnadsnämnden kallar följande till slutsamrådet:

  • byggherren
  • den eller de kontrollansvariga, och
  • övriga som byggnadsnämnden tycker bör vara med

Vad ska gås igenom på mötet?

Slutsamrådet bör ha karaktären av en revision. Vid slutsamrådet ska man gå igenom:

  • hur kontrollplanen har uppfyllts, hur andra villkor och kompletterande villkor i startbeskedet har följts,
  • om avvikelser har gjorts från de krav som gäller för åtgärderna, t.ex. bygglovet eller tekniska föreskrifter och egenskapskrav,
  • den kontrollansvariges och byggnadsnämndens dokumentation över besök på byggarbetsplatsen,
  • den kontrollansvariges utlåtande,
  • annan dokumentation över arbetets utförande,
  • behov av andra åtgärder, och
  • förutsättningarna för ett slutbesked

Boverket har tagit fram vägledning om rivningsavfall i samband med slutsamrådet. Du kan läsa mer om rivningsavfall på Boverkets webbplatslänk till annan webbplats.

Precis som vid det tekniska samrådet för nämnden protokoll över slutsamrådet.

Slutbesked

Det krävs slutbesked för alla åtgärder som omfattas av ett startbesked. För att få slutbesked krävs att byggherren visar att alla krav som gäller för åtgärden enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda och att miljö- och byggnadsnämnden inte anser att det finns skäl att ingripa med tillsyn.

Om kraven för slutbesked inte uppfylls får nämnden under vissa förutsättningar ge ett interimistiskt slutbesked i avvaktan på ett slutligt slutbesked. Vid byggåtgärder får byggherren normalt sett inte ta byggnadsverket i bruk innan byggnadsnämnden har gett ett slutbesked. Byggnadsnämnden har dock en möjlighet att i startbeskedet besluta att ett byggnadsverk helt eller delvis får tas i bruk utan slutbesked eller interimistiskt slutbesked. Tas ett byggnadsverk helt eller delvis i bruk utan slutbesked eller interimistiskt slutbesked ska nämnden besluta om byggsanktionsavgift.

Begär ett slutbesked när alla åtgärder är färdigställda och all dokumentation och intyg beslutade i det tekniska samrådet/startbeskedet är framtagna och finns tillgängliga. I annat fall är risken att nämnden inte kan lämna ett slutbesked vilket kan försena inflyttningen eller ibruktagandet av byggnadsverket. Ett eventuellt interimistiskt slutbesked debiteras enligt gällande taxa.

För vilka åtgärder krävs slutbesked?

Slutbesked krävs för alla åtgärder som omfattas av startbesked, det vill säga för alla åtgärder som kräver bygglov, marklov, rivningslov eller anmälan.

Nämndens bedömningsunderlag

Den kontrollansvarige ska ge ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden inför slutbeskedet. Utlåtandet är tillsammans med de verifikationer och intyg som lämnats in ett viktigt underlag för nämndens bedömning. Om det finns någon brist i projektet är den kontrollansvarige skyldig att göra en anmärkning om det i sitt utlåtande. Den kontrollansvariges utlåtande ska godtas om inte byggnadsnämnden anser att det finns särskilda skäl att ifrågasätta det. Om den kontrollansvariges utlåtande har brister kan nämnden besluta att det ska ske en oberoende kontroll av en certifierad sakkunnig. Det är byggherren som ansvarar för att en sådan kontroll kommer till stånd och att ett utlåtande ges in till byggnadsnämnden.

Förbud att ta i bruk utan slutbesked

Innan byggnadsnämnden har meddelat ett slutbesked för en byggåtgärd får byggnadsverket inte tas i bruk. Detta innebär att det är ett automatiskt användningsförbud fram tills dess att ett slutbesked har utfärdats.

Vad händer om byggherren inte uppfyller kraven för slutbesked?

Uppfyller byggherren inte de krav och villkor som gäller för att få slutbesked ger nämnden byggherren tillfälle att uppfylla dem. Om byggherren trots detta inte uppfyller kraven och villkoren för att få slutbesked kan nämnden:

  1. Besluta att inte ge slutbesked. Ett sådant beslut innehåller en upplysning om att byggnadsverket inte får tas i bruk. Nämndens beslut att vägra slutbesked kan överklagas.
  2. Ge ett tillfälligt, så kallat interimistiskt slutbesked. Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en åtgärd, som inte är försumbar, behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede kan ett interimistiskt slutbesked ges. Exempel på sådana kontroller är uppföljande energikontroll genom en mätning under längre tid eller en mätning av radon som endast kan göras under vinterhalvåret. Nämnden i det interimistiska slutbeskedet anger i vilken utsträckning byggnadsverket får tas i bruk. Nämnden bör också tydligt ange vad som krävs för att byggherren ska få ett slutligt slutbesked. När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked.
  3. Ge ett slutbesked med anmärkning. Om det finns brister men de är försumbara får nämnden trots detta ge ett slutbesked. Nämnden ska i sådana fall i slutbeskedet göra de anmärkningar som behövs med anledning av bristerna.

Att överklaga ett beslut

Du kan överklaga om du anser att det beslut som vi har fattat är felaktigt.

Beslut kungörs, informeras och delges.

Ett beslut om lov kungörs (publiceras) i Post- och Inrikes Tidningar, och bygglovsenheten informerar alla kända sakägare (berörda personer) om beslutet. Beslutet kan överklagas i fyra veckor efter publiceringsdatumet i Post- och Inrikes Tidningar.

Om du är en känd sakägare, har lämnat invändningar till oss innan beslutet är taget och invändningarna inte har blivit tillgodosedda blir du istället delgiven beslutet. Efter delgivningen har du tre veckor på dig att överklaga.

Vilka beslut kan överklagas?

Du kan bara överklaga ett beslut som är taget, det vill säga som har fått avslag, bifall eller avvisats. När ett beslut är taget, men ännu inte har vunnit laga kraft, kan det överklagas. Om det som ska byggas ligger utanför detaljplanerat område eller avviker från detaljplanen, blir den som är sakägare (berörda personer) oftast kontaktad av oss innan beslutet tas i ett så kallat grannehörande och har då möjlighet att komma med synpunkter. Som granne har du ingen möjlighet att överklaga ett startbesked för anmälningspliktiga åtgärder.

Laga kraft

Beslutet gäller från den dag det vinner laga kraft, det vill säga när tiden för överklagande har löpt ut. Om en överklagan kommer in när överklagandetiden har gått ut avvisar vi överklagandet.

Har du fått avslag?

Om du har sökt lov och fått avslag på din ansökan kan du överklaga beslutet senast tre veckor från den dag du fick beslutet.

Hur överklagar jag?

Överklagan adresseras skriftligen till Länsstyrelsen i Skåne, men skickas eller lämnas in till bygglovsenheten. Vi tar ett beslut om överklagan har kommit in i rätt tid (rättidsprövning). Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar vi det tillsammans med handlingarna i ärendet till Länsstyrelsens rättsenhet för prövning. När du överklagar ska du i skrivelsen

  • redogöra för vad beslutet gäller, vad du tycker är fel, varför du vill att beslutet ska ändras och vilken ändring du begär
  • sända med de handlingar som du anser har betydelse
  • underteckna skrivelsen, uppge namn, postadress och telefonnummer.
  • tala om vilket beslut du överklagar genom att ange beslutsdatum och paragraf

Om du anlitar ett ombud kan ombudet underteckna skrivelsen. Sänd i sådana fall med en fullmakt.

Rättsinstansernas instansordning

  • första rättsinstans är Länsstyrelsen
  • Länsstyrelsens beslut kan överklagas till den andra rättsinstansen Mark- och miljödomstolen.
  • Till den tredje rättsinstansen, Mark- och miljööverdomstolen, krävs prövningstillstånd.
  • Den fjärde och sista rättsinstansen för överklagan är Högsta domstolen.

Kostar det något att överklaga?

Det kostar inget att överklaga ett lov som vi har beslutat om, oavsett rättsinstans.

Avgifter

Många faktorer påverkar avgiften för ett bygglov eller en anmälan. Storleken på det som ska byggas, eventuell avvikelse från detaljplan och prisbasbeloppet styr hur mycket din ansökan eller anmälan kostar. Det är därför inte möjligt att uppge en exakt prislista.

Avgiften består av huvudavgiften för åtgärden samt en expedieringsavgift. Tillägg vid avvikelse från detaljplanen eller prövning utanför detaljplan, grannehörande vid avvikelse från detaljplanen samt planavgift (enstaka detaljplaner) kan tillkomma.

Exemplen nedan ger dig en uppfattning om hur mycket ett bygglov, en anmälan eller ett förhandsbesked kan komma att kosta. Kontakta oss gärna om du är osäker på vad som kan påverka avgiften och hur.

Avgift tas ut enligt gällande Plan- och bygglovstaxa. Prisuppgifterna anges i kronor och är cirkapriser och endast riktlinjer.

Exempel på avgift för en villa på 250 kvm bruttoarea + öppenarea med fyra mätpunkter

Bygglov

27600

Nybyggnadskarta

*

Utstakning

*

Lägeskontroll

*

Expediering och kungörelse av beslut

340

*för prisuppgifter avseende kart- och mättjänster kontakta Geoinfo
**för enstaka detaljplaner kan planavgift tillkomma (se tabell nedan)
***anslutningsavgift för VA tillkommer enligt kommunens VA-taxa

Bygglov (storlek i kvm och riktpriser)

Nybyggnad av enbostadshus och garage

130-199

22200

Nybyggnad av enbostadshus och garage

200-299

27600

Tillbyggnad av enbostadshus, 16-49 m2

16-49

6800

Fasadändring, mindre (exv. enbostadshus)


2200

Fasadändring, större (exv. flerbostadshus, kontorsbyggnad)


4500

Nybyggnad av garage/carport/förråd

<50 kvm

3200

Nybyggnad av uterum


3500

Nybyggnad av mur/plank (vid enbostadshus)


1800

Nybyggnad av bullerplank


9200

Förhandsbesked (positivt eller negativt)


5300

Marklov, trädfällning


1800

Anmälan

Attefallsåtgärd


3200

Nyinstallation eller ändring/byte av eldstad/rökkanal


1300

Rivning < 250 m2


5330

Rivning av bostadshus utanför detaljplanerat område


1340

Övriga tillkommande avgifter

Expediering och kungörelse av beslut i Post- och Inrikes Tidningar (POIT)


340

Grannehörande 1 - 5 sakägare


2100

Grannehörande 6 - 9 sakägare


3200

Grannehörande 10 sakägare eller fler


6400

Planavgift (i förekommande fall)

Planavgift, nybyggnad av enbostadshus


26600

Planavgift, tillbyggnad ev enbostadshus


13300

Kart- och mättjänster

Nybyggnadskarta A

0-1999 kvm

*

Nybyggnadskarta B

0-1999 kvm

*

Nybyggnadskarta C

0-1999 kvm

*

Utstakning 4 punkter, huvudbyggnad

< 199 kvm

*

Utstakning 4 punkter, komplementbyggnad och attefall

15-199 kvm

*

Lägeskontroll huvudbyggnad

50-199 kvm

*

Lägeskontroll, komplementbyggnad, tillbyggnad och attefall

15-199 kvm

*


*för prisuppgifter kontakta Geoinfo

Är du nöjd med innehållet på webbsidan?