Tyck till om Kävlinge kommun

Dela

Tipsa en kompis
Dela på Twitter Dela på Facebook

Månadens bild från arkivet

  • Badande vid Sjöbobadet/Barsebäcks Saltsjöbad på 1910-talet



    Sjöbobadet eller Barsebäcks Saltsjöbad, som var badanläggningens officiella namn, hade sin storhetstid under 1900-talets första årtionden. Då fanns det inte mindre än fem badbryggor. Damerna och herrarna hade sina egna bryggor. Dessutom hade greven på Barsebäcks gods en egen badbrygga i förläggningen av allén som leder från slottet ner mot "sjön". Längst ut på stora badbryggan fanns ett kallbadhus. För att gå ut på stora bryggan fick man betala en avgift.För mer information om Sjöbobadet se kapitlet Barsebäckshamn och Sjöbobadet i boken Sjöbobanan utgiven av Kävlinge kommun.

  • Ångbåtstrafik på Kävlingeån vid Folkets park i början av 1900-talet


    Ångbåtstrafik på Kävlingeån. Bilden tillhör familjen Hellberg i Kävlinge
    År 1907 beslöt styrelsen för Folkets park att köpa en ångbåt att trafikera ån med. Båten, som kostade 600 kronor, blev inte någon lysande affär. Efter ett par år var den till salu och såldes slutligen till en herr Rask för samma pris. Det dröjde till år 1910, innan den blev till fullo betald. Det gjordes en del anordningar i ån i samband med båttrafikens införande. En brygga byggdes och det anordnades för tvätt och bad där tisdagar och fredagar var reserverade för kvinnor. Tvålar hyrdes ut ”till bonde och herrskap” för 20 öre och till arbetare för 10 öre. (Bilden tillhör familjen Hellberg i Kävlinge)

  • Kävlinge järnvägsstation före ombyggnaden 1912



    Stationshuset i Kävlinge byggdes 1886 i samband med att järnvägen drogs mellan Malmö och Billesholm. Byggandet av järnvägen och stationen medförde att Kävlinges centrum flyttade österut till sitt nuvarande läge. Mitt emot stationen uppfördes järnvägshotellet, som skymtar i bakgrunden på bilden. I närheten anlades ett torg och parallellt med järnvägen drogs Mårtensgatan som skulle bli Kävlinges viktigaste affärsgata.
    Fotot är en privat bild tagen någon gång före tillbyggnaden 1912 och har använts som vykort något som man ofta gjorde när seklet var ungt. Lägg märke till stinsen som är klädd i sin vita sommaruniform.

  • Reginabiografen



    I Kävlinge fanns två biografer, Regina och Metropol. För oss yngre var det matinéföreställningarna på söndagseftermiddagarna, som vi besökte. Det hette att vi ’gick po bian’. Tarzanfilmerna med Johnny Weissmüller var efterlängtade. I väntan på att filmen skulle börja tillverkade de flesta visselpipor av sina biobiljetter. Innan ljuset släcktes var oljudet öronbedövande i salongen. En sak, som var speciell för Regina, var att där endast fanns en projektor, vilket medförde att efter halva filmen blev det paus under tiden som man laddade om projektorn. Många passade då på att uppsöka den pissoar, som fanns på gården till höger om biografbyggnaden. I biosalongen fanns en dörr ut till gården. Det hände att alla inte hunnit in innan del två av filmen startade. Eftersom dörren gick rakt ut i dagsljuset, så bleknade bilden på filmduken så fort dörren öppnades. Då blev det ett unisont vrål i salongen: ’Stäng dörren!’ Ur Hågkomster från Kävlinge (1939)-1954 av Jan-Erik Carlsson.

  • Yllefabriken i Furulund


    Stora infarten till yllefabriken i Furulund. Fabriken uppfördes 1889 och lades ner på 1960-talet.
    1888 brann yllefabriken i Malmö. Fabriken återuppfördes 1889 och samma år byggdes även en fabrik i Furulund. Vid den här tiden var Furulund ett obetydligt stationssamhälle som enligt fabriken chef August Schmitz låg vackert med furuskogen och sluttningarna ner mot ån. Tillgången till Kävlingeåns vatten var viktig och avståndet till Malmö var bara ett par mil.August Schmitz trivdes i Furulund och vistades mycket här. Han byggde en sommarvilla intill järnvägen vilken sedermera blev barnkrubba och badinrättning för de anställda på fabriken. Schmitz var en av Sveriges första bilägare och besökte Furulund varje dag på vintern åkandes i sin bil. Han kom klockan sju på morgonen och stannade ett par timmar. Kan hända är det hans bil som syns på bilden.

  • Banförman Lars Svensson Västanhög, på en dressin vintern 1929.



    Bilden visar banförman Lars Svensson sittandes på en dressin i ett vintrigt landskap. Året är 1929 och snön ligger djup. Lars Svensson arbetade på sträckan 1913 – 1944, han var stationerad på Sjöbobadet mellan åren 1907 och 1913.

    Bilden är hämtad ur Kävlinge kommuns samling med bilder från Sjöbobanan. Samlingen består av ett stort antal bilder samt föremål från järnvägen som en gång sträckte sig från Barsebäckshamn via Sjöbobadet till Kävlinge och vidare med LKSJ till Sjöbo. Den kallades i folkmun för Sjöbobanan. Banan hade på sin tid betydelse för såväl transporter av gods som för badresenärer som skulle ta sig till Sjöbobadet eller Vombsjön.

  • Edvard Bergström med familj i Lyckehusen



    Bebyggelsen i Lyckehusen tillkom 1836 då Löddeköpinge bys ägor skiftades. Lyckehusen förlades på odlingsmark i byns västra vång. Husen består av låga längor med putsade fasader med branta sadeltak och panel i gavelröstena. Många hus är idag omgjorda och har en ekonomilänga kvar som numera tjänstgör som bostad. Lyckehusområdet har sedan 1960-talet utökats med permanentboende och under senare år har det skett en förtätning av bebyggelsen.
    Bertil Bergström, som är uppvuxen på Skräddarevägen i Lyckehusen, berättar: ”Farfar bodde i närheten, på Lyckehusvägen. Edvard Bergström var en liten tjurig gubbe som grävde diken och hade diversearbeten i lantbruket. Han cyklade också och delade ut tidningar varje dag utom söndagar. Hans hus finns fortfarande kvar långt ute på Lyckehusvägen.”

  • Uppslag ur anteckningsbok från Esbjörnssons Handelsaffär i Löddeköpinge



    Uppslag ur anteckningsbok från Esbjörnssons Handelsaffär i Löddeköpinge. I boken som härrör från 1908 finns upptaget vad som såldes i affären, allt från Bresilja till ”träfärdiga vagnshjul”. Längst bak i boken finns förklaring till de hemliga tecken man använde sig av för att ange varornas inköpspris.
    Till handelshuset, som byggdes omkring 1900, fraktades gods med lastskutor. Mary- Ann Larsson, som är uppvuxen i huset, berättar: ”Till affärshuset gällde det att få hem varor på bästa sätt. Lastbilar fanns ej allmänt och vägarna till Malmö, Landskrona och Helsingborg var smala och dåliga, därför hade man skutor, som fick gå till respektive hamnar och föra hem varor såsom kol, koks, gödning, cement, timmer, tunnor med salt sill, kaffe, socker, mjöl… Ja, allt som kunde forslas på detta sätt.”
    Handelshuset, som länge har hållit på att förfalla, kommer förmodligen att i rivas och det är tänkt att byggas bostäder på platsen. I dagarna har det framkommit ett förslag om att dessutom bygga ett badhus härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


  • Stora Harrie Dag och Nattblad



    Utdrag ur Stora Harrie Dag O Nattblad 1942
    ”Stora Harrie SDUK startades sommaren 1941. Initiativtagare var arbetarkommunens ordförande i Stora Harrie. Erik Olsson, senare kommunalkamrer och bygdens allt i allo politiskt. Socialdemokratiska ungdomar fick genom klubben ett välkommet tillfälle till samvaro, studiecirklar och andra aktiviteter. Redaktören och ansvarige utgivaren av Stora Harrie Natt o Dagblad, Nils Klang, hade sin bostad i Lackalänga och var född den 25/12 1904. Han var medlem i Furulunds SDUK som startades 1920.
    Klang kan beskrivas som en liten herre med alltid upprättstående hår, tjocka glasögon, humoristisk och positiv livssyn samt naturligtvis helhjärtad socialdemokrat. Han hade ett allvarligt talfel, däremot var hans intelligens betydligt över medelmåttan.” Gert Krassow, Rinnebäck
    I kommunarkivet förvaras ett antal exemplar av Dag o Nattbladet tillkomna mellan 1941 och 1948 vilka inlämnades av tidningens ”nattredaktör” Gert Krassow 1979.


  • Affären i Lilla Harrie



    Affären i Lilla Harrie är byggd i början av 1900-talet av målarmästare Bernt Olsson. Per-Olof Johansson, som har vuxit upp i huset har beskrivit vilken ”fantastisk skapelse” det var med salonger med burspråk och fina tapeter. Han berättar om matsalen att den var klädd med ekpanel upp till ca 180 cm och att där fanns sedan ”en hylla och på panelen stod ordspråk i guld. Ovanpå panelen upp mot taket var det målat stora fat med frukt och mat, runt hela rummet”. Målarmästaren lär ha varit runt på gamla slott och förmodligen härifrån tagit med sig tankar och idéer. I huset som låg mitt emot stationen i Lilla Harrie fanns länge en affär på hörnan. På 1950-talet, då Per-Olof Johansson kom till byn, var Lilla Harrie en riktig centralort med en av Europas modernaste kvarnar och två affärer och ett bageri. Varför målarmästarens hus kallades Löddenäs är något man kan fundera över.

  • Förstamajfirande i Kävlinge



    Förstamajtåg med poliskonstapel och blåsorkester i täten på marsch genom Stenhuggaregatan i Kävlinge. I tåget går vuxna och barn i alla åldrar och de båda herrarna i hatt och långa rockar representerar förmodligen kommunen. I fonden syns några av husen i Mårtensgatan. Till vänster i bilden ses trappan till Reginabiografen. Till höger håller man på att lägga nytt tak på ”Westessons hörna” och på gaveln sitter en skylt av vilken det framgår att man ännu kunde köpa möbler hos Möbelkompaniet som fanns på gården. Huset till höger i förgrunden kom senare att inhysa Arvidssons tobaksaffär. Tåget är på väg från torget till folkets park.

  • Skolslut i Ålstorp



    Med anledning av att det är tid för skolavslutningar vill vi visa en bild på en skola som funnits i kommunen en gång i tiden. I närheten av runstenen i Ålstorp låg förr en gammal skola, Skolan rymde bara två rum, en skolsal och en lärarbostad. Ålstorps gamla skola var unik i sitt slag i Skåne. Den var uppförd 1818, långt innan folkskolestadgan trätt i kraft och det var byamännen som svarade för både bygget och skolgången. När skolan tillkom fanns det visserligen lärare som vandrade omkring och undervisade, men det var ovanligt med riktiga skolhus.I slutet av 1970-talet revs skolan efter många diskussioner och skriverier i tidningarna. Den hade då fått förfalla så att det ansågs alltför kostsamt att restaurera denTvå takbjälkar med inskriptioner, vilka har suttit över skolans entrédörr, har bevarats av Kävlinge kommun. Bjälkarna är cirka 160 cm långa och 15 respektive 16 cm breda. Den ena har inristade initialer för byamännen som gemensamt byggde skolan. På bjälken kan man också läsa att det kostade 100 riksdaler att bygga skolan. År 1839 fick skolan en mindre ombyggnad, vilket framgår av inskriptionen på den andra bjälken.De båda träbjälkarna förvaras i Kävlinge kommunarkiv.Fotot är taget av Lars-Erik Norrbring

  • Om sommaren skolen I vilja löga eder



    Förr i tiden när det inte fanns så bra kommunikationsmöjligheter fick ån tjäna som badplats för både stora och små. Vattnet var då rent och friskt och klart och det badades allmänt längs åstranden. Det var liv och rörelse både i och vid ån. Det var gott om fisk och man fiskade och många hade roddbåtar.Det fanns flera olika badställen vid ån. Mitt emot skofabriken låg Ljunga Backa som var det mest populära badstället på Lackalängasidan. Här stupade den långa backen rakt ner bara några meter från åkanten. Vid Ljunga Backa lärde sig pojkarna simma. Flickorna badade på ett särskilt ”tösabadställe” eftersom ingen ägde någon baddräkt på den tiden.”Trölsa-höl” var det förnämsta badstället. Det skulle enligt folkmun ha fått sitt namn efter en dräng vid namn Truls som hade drunknat här. Vid Trölsa-höl badade de vuxna och simkunniga och här fanns till och med en trampolin som man kunde dyka ifrån. Här sades ån vara ofantligt djup och enligt sägnen skulle en kanon ha gått genom isen just på den här platsen under danska kriget.Andra badplatser fanns vid ”Allerna” i närheten av yllefabriken i Furulund och vid Högsmölla. I början av 1950-talet upphörde badandet i ån.Bilden är tagen vid Rinnebäck och hämtad ur Börje Perssons bildsamling i kommunens arkiv.

  • Tobaksplantor spiras på ribb vid Dösjelund i början av 1950-talet



    Tobak har odlats i landskronatrakten sedan 1600-talet. De lätta sandiga jordarna i de västra delarna av kommunen var lämpade för tobaksodling och det var en vanlig binäring bland bönderna i trakten. I Dösjebro hade Tobaksmonopolet ett av länets fyra torkmagasin.
    Margit Sjöholms mor odlade tobak i liten skala och Margit berättar hur det gick till att ta hand om tobaken när hon var liten:
    ”Någon gång mellan 10-15 augusti var det så tid att börja ”blä av” tobaken. Bladen lades mellan två stabbar, så kallades de avblädda tobaksstammarna med undersidan uppåt och de grova stjälkarna mot solen i ett dygn för att de skulle mjukna. Två stabbar lades över dem så att de inte blåste bort. De nedersta bladen kallades sandgods och fick inte blandas med de större bladen.
    Vi höll till i kostallet där varje odlare hade var sin del år efter år där satt vi och trädde bladen på snärjor. Dessa var lika långa som avståndet mellan sparrarna där de skulle hänga tills de torkat.
    I början av november när vädret var fuktigt togs tobaken ner, då var den ljusbrun och mjuk. Den drogs av snärjan och buntades samtidigt genom att man höll bladen i vänster hand tog ett blad med höger hand som virades om den grövre delen av bunten. Toppen av bladet stacks in och sedan tryckte man till. Bunten var färdig.
    Så en morgon bar det iväg till Tobaksmonopolet i Dösjebro med odlare och tobak på samma vagn. Betalningen delades lika mellan odlare och jordägare.”
    I bilden ses frän vänster: Stig Nilsson, Elsa Pettersson, Betty Lindfors, Alfred Andersson, Sture Hansson och Berta Evander.

  • En historisk karta



    Utdrag ur Buhrmanns karta över Skåne från 1684. Kartan, som finns i en kopia i kommunarkivet, är ”uppgjord på Karl XI:s befallning av ingenjörskaptenen Gerhard Buhrmann och av denne överlämnad till konungen”. Originalet förvaras i Krigsarkivet. Det exemplar som finns i kommunarkivet skänktes till Örtofta folkskola i maj 1929.I kartbilden kan man följa Kävlingeåns, som då benämndes ”Lÿdde åå”, lopp från ”womm siö” till Lommabukten. I bilden ser man hela dagens Kävlinge kommun från ”Lÿddekarets hamn” i väster till ”Store och Lilla Harg” i öster och från ”Stefvie” i söder till ”Dagstorp” i norr. Man känner igen de flesta namnen även om de har en något annorlunda stavning än idag. Intressanta är också de olika tecken som föreställer till exempel kyrkor och högar.

  • Nu är det höst



    I kommunarkivet finns fyra stora inramade skolplanscher som visar de olika årstiderna och livet på landet. Det var förlaget Norstedt & Söner som gav ut de första skolplanscheran 1890 och 1893 men konstnären är numera okänd. Hela serien fick namnet ”Årstiderna". Planscherna tillverkades i två stående halvor för att anpassas till den litografiska stenens format. Först mot slutet av 1800-talet gjordes de flesta skolplanscherna i standardformat, 70x100 cm, för att bättre synas i klassrummet”Årstiderna” är pedagogiskt gjorda och försågs med en lärarhandledning av J M Ambrosius 1904. Så här skrev han om serien:”Då man talar med barnen om hvad som finns att se på dessa planscher, är det ganska lämpligt att inbringa barnen föreställning om åtskilligt, som hör till åkerbruk, skogsbruk m m och som omnämnes i normalplanens lärogång”.Arkivets planscher härstammar från skolan i Södervidinge och inköptes tillsammans med en skolbänk och en del böcker i samband med att det gamla skolhuset skulle säljas våren 2011.

  • Kävlinge i gamla tider



    Vy över Kävlinge tagen från sockerbruket någon gång omkring förra sekelskiftet. Annelundsskolan är nybyggd och den stora skolbyggnaden har ännu inte uppförts. Inte heller Korsbackakyrkan är byggd. Längst till vänster i bilden syns den gamla Klockaregården som senare flyttades och blev hembygdsmuséum. Längs Storgatan ligger små gathus varav ett hade varit häradshäkte men på 1800-talet gjordes om till boningshus och kallades ”Grönadal”. I förgrunden, där ICA Supermarket ligger idag, syns rader av betsvämmor där sockerbetorna förvarades.

  • Dans kring granen



    Efter 50 år som municipalsamhälle blev Furulund köping 1952. Då slogs municipalsamhället Furulund samman med Lackalänga och Stävie socknar till en gemensam storkommun med Furulunds samhälle som centrum. Detta var en stor händelse för furulundsborna och på nyårsafton 1951 firades köpings-bildningen med tal, fyrverkerier och dans kring granen och festligheter på Solbacken.När bysten av samhällets grundare, August Schmitz, hade avtäckts och några kommunalmän hade besökt ålderdomshemmen i Lackalänga och Stävie kom turen till barnen. ”Sedan var det dags för Furulunds framtid – barnen – att få sin del av köpingsfirandet. Det blev dans kring granen på torget och alla fick godispåsar av jultomten, som kom åkande i samhällets röda brandbil.”


Uppdaterad 2015-06-15

Besöksadress: Kullagatan 2 i Kävlinge
Postadress: Kävlinge kommun, 244 80 Kävlinge

046-73 90 00