Tyck till om Kävlinge kommun

Dela

Tipsa en kompis
Dela på Twitter Dela på Facebook

Vad är en detaljplan?

Plan- och bygglagen (PBL) reglerar hur en ny detaljplan ska tas fram, där allmänna och enskilda intressen vägs mot varandra. Detaljplaneprocessen, d v s arbetsprocessen för detaljplaner, syftar till att pröva om ett förslag till markanvändning är lämpligt.

En detaljplan reglerar markens användning och bebyggelsens utformning inom ett visst område, i syfte att möjliggöra ny bebyggelse, ändra bebyggelsens innehåll eller säkra bevarande eller liknande. Detaljplanen består av planbeskrivning och plankarta med planbestämmelser som reglerar markanvändning, exploateringsgrad, byggnadsvolymer, gestaltning mm. Plankartan är juridiskt bindande. Planbeskrivningen beskriver planens innehåll, förutsättningar, genomförande och konsekvenser av planen.

Från och med 1 januari 2015 kan en detaljplan upprättas med standard eller utökat planförfarande. En detaljplan med utökat planförfarande innehåller i regel alla de moment som beskrivs nedan.

Förenklat förfarande (är som tidigare enkelt planförfarande) går att använda under följande tre fall:

  • Process: Initiativ, planuppdrag, samråd, granskning, antagande
  • Upphävande av fastighetsindelning
  • Förlängning av genomförandetiden
  • Upphävande av detaljplan

 

  

I Kävlinge kommun finns det två standardförfarande med syfte att snabba upp planprocessen för enklare ärenden. För att snabba på processen finns ett standardförfarande med delegation som innebär att delar av beslutsprocessen är delegerad ner på tjänstemannanivå.

  • Process: Initiativ, planuppdrag, samråd, granskning, antagande
  • Behov av olika mängd politiska beslut för ärende med olika dignitet
  • Standardförfarande (politiska beslut i varje skede likt tidigare normalt planförfarande)
  • Standardförfarande med delegation (politiska beslut i planuppdrag och antagande, delegerat beslut i samråd och granskning)

 


Utökat förfarande har samma processhema som standard med skillnaden att planen alltid ska kungöras innan samrådet. Kriterier för att välja utökat förfarande:

  1. Om planen inte är förenlig med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 §
  2. Om planen är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse, eller kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.


Initiativ: Detaljplaneprocessen startar oftast med att en markägare eller exploatör beställer en detaljplan av miljö- och byggavdelningen för att ett byggprojekt ska kunna genomföras. Kommunen kan också själva initiera en detaljplan. Ett förarbete inleds, skisser och annat underlag tas fram och förutsättningarna för förslaget utreds.

Planuppdrag: Miljö- och byggnadsnämnden (MBN) beslutar om en planprocess ska påbörjas. Miljö- och byggavdelningen gör en anmälan om detaljplan till nämnden. Anmälan innehåller en kort beskrivning av syftet med planförslaget, vad det kommer att behandla, förslag till planområde, vilken planprocess som kommer att användas för detaljplanen.

Samråd: Ett planförslag arbetas fram. Planförslaget skickas, efter beslut i MBN, ut på samråd, där berörda sakägare och myndigheter får möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Planförslaget finns sedan tillgängligt under minst tre veckor på offentliga platser, som kommunhuset, biblioteken m fl. Planförslaget läggs också ut på kavlinge.se. Detta för att de som berörs av förslaget har rätt att lämna synpunkter.

Granskning: Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse. När planförslaget justerats efter inkomna synpunkter beslutar MBN att det ska skickas ut på granskning.

Godkännande/Antagande: Endast marginella justering av planförslaget får göras innan det går till miljö- och byggnadsnämnden för antagande. Är detaljplanen av principiell betydelse godkänns den av miljö- och byggnadsnämnden och går sedan vidare till kommunfullmäktige för antagande.

Överklagande: Efter antagandet kan planen överklagas senast tre veckor från anslagsdatum. Beslutet kan överklagas av sakägare som lämnat skriftliga synpunkter senast under granskningen, först hos länsstyrelsen, sedan hos mark- och miljödomstolen, och hos mark- och miljööverdomstolen som sista instans. Samtliga instanser kan avslå överklagandet.

Överprövning: Länsstyrelsen kan kalla in och överpröva planen om den strider mot riksintressen eller miljökvalitetsnormer, inte tillgodoser mellankommunala frågor eller är olämplig utifrån hälsa och säkerhet.

Laga kraft: Detaljplanen vinner laga kraft efter att den antagits, om den inte överklagas eller överprövas. Den blir juridiskt bindande och genomförandetiden börjar gälla. Under genomförandetiden har markägaren rätt att använda och exploatera marken enligt planen. Därefter gäller bestämmelserna om kommunen inte väljer att ändra planen.


 


Uppdaterad 2017-02-17

Besöksadress: Kullagatan 2 i Kävlinge
Postadress: Kävlinge kommun, 244 80 Kävlinge

046-73 90 00