Natur och friluftsliv

När det gäller att värna om och skydda värdefulla naturområden finns ett antal olika instrument som kan användas. Via lagstiftning kan områden pekas ut som värdefulla och erhålla ett lagstadgat skydd.

Det kan vara områden av nationellt intresse s k Riksintresse eller av internationellt intresse till exempel Natura 2000-område eller Ramsar-område. Vår nationella lagstiftning som behandlar dessa frågor, Miljöbalken, ger oss också möjlighet att inrätta nationalparker, naturreservat, strandskydd m m.

Ekologiskt särskilt känsliga områden

I miljöbalkens tredje kapitel anges bland annat att "mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön".

De områden som genom denna lydelse avses är främst områden med instabila produktionsförhållanden och ogynnsamma förutsättningar för återväxt, områden som inrymmer växt- och djurarter som är utrotningshotade samt områden i övrigt som är särskilt ömtåliga och som samtidigt inrymmer särskilda ekologiska värden.

I Kävlinge kommun har i stort sett hela kusten rubricerats som ekologiskt känslig. Med sina grunda bottnar och höga biologiska produktion som skapar förutsättningar för reproduktion av fisk och fågel är kustområdet mycket känsligt för störningar.

Kävlingeån och Saxån, med dalgångarna, betraktas också som ekologiskt känsliga framför allt med avseende på deras betydelse som reproduktions- och vandringsområde för fisk men även för hysande av andra hotade arter på markerna runtomkring.

Utöver nämnda områden är dessutom våtmarksområdena i kommunen ekologiskt känsliga. Till dessa räknas våra tre rikkärrsområden (Allarps-, Dagstorps- och Stora Harrie mosse), Hofterups mosse, Barsebäcks mosse samt Böljena- och Hea mosse.

Övriga områden som betraktas som ekologiskt särskilt känsliga är till exempel omgivningarna runt Löddesborg som hyser den akut hotade lökgrodan.

Natura 2000

Natura 2000 är beteckningen på det sammanhängande europeiska nätverk av områden som ska inrättas för att skydda biologisk mångfald genom att bevara livsmiljöer samt vilda växt- och djurarter inom EU:s territorium.

Natura 2000 förpliktar genom EU-direktiv att varje medlemsland ska medverka till att skapa ett nätverk av särskilda bevarandeområden. Varje land ska bidra med områden och naturtyper till nätet i en utsträckning som står i proportion till förekomsten av vissa utpekade naturtyper och arter inom landet.

Enligt gällande lagstiftning ska skyddet av områden som ingår i Natura 2000 prioriteras. Sverige har genom sin redovisning av områden påtagit sig ett särskilt internationellt ansvar för att långsiktigt bevara dessa områden, så att dess naturvärden inte kommer till skada.

För ett som ovan beskrivet område får beslut om helt eller delvis upphävande av områdesskydd, om dispens från skyddsföreskrifter eller om tillstånd enligt sådana föreskrifter inte meddelas utan regeringens tillåtelse.

I Kävlinge kommun har vi sju redovisade områden:

• Dagstorps mosse
• Löddeåns mynning
• Lundåkrabukten
• Stora Harrie mosse
• Fågelsjön (Järavallen)
• Karaby backar
• Saxåns mynning - Järavallen

Ramsar

Sverige är sedan 1974 anslutet till den internationella våtmarkskonventionen, Ramsar-konventionen. Syftet med konventionen är att ge ökad uppmärksamhet och skydd åt våtmarkerna och dess flora och fauna.

I Kävlinge kommun har Lundåkrabukten av regeringen beslutats ingå i den internationella Ramsar-listan. När ett område upptas på Ramsar-listan innebär det vissa skyldigheter för den kommunen/regionen/nationen inom vilken området finns. Ramsar-områden är införlivade i nätverket Natura 2000 och har samma skyddande restriktioner som anges i ett antal EU-direktiv.

Lundåkrabukten är klassificerad som Ramsarområde enligt följande kriterier:

• representativt exempel på en delvis påverkad våtmarkstyp (grund marin miljö) inom EU:s kontinentala region
• hyser 10 nationellt rödlistade fågelarter
• hyser arter som är typiska för EU:s kontinentala region
• är ett viktigt område för lek, uppväxt och födosök för fisk, framförallt plattfisk. Är av nationell betydelse för yrkesfisket.

Området utgörs av den grunda Lundåkrabukten med dess stränder och Saxåns mynning. De stora, flacka strandängarna översvämmas ofta och är delvis vattendränkta. I områdets norra del är fuktängarna mer betade än i övrigt. Betet och trampet från djuren har skapat grunda fördjupningar - skonor, längs stranden och åmynningen. När dessa vattenfylls utgör de lämpliga miljöer för många djur som fåglar och groddjur.

På stora delar av strandängarna dominerar salttåg och rödsvingel. Närmare stranden är saltgräs, havssäv och vass vanligare. Detta är också en av få platser i Sverige där man funnit strandsötväppling och ängskorn.

I den norra delen finns det mycket fina häckningsplatser för vadarfåglar. Skärfläcka, sydlig kärrsnäppa och småtärna häckar regelbundet. Många andra våtmarksfåglar som grågås, sädgås, kanadagås, myrspov, smålom och kentsk tärna rastar här under flyttningen. I bukten bedrivs yrkesfiske på plattfisk, näbbgädda, sill, ål, havsöring och torsk. Kring åmynningen är det populärt att sportfiska.

Järavallens naturreservat, som delvis ingår i Ramsarområdet, kringgärdar en välutvecklad strandvall som formades under istiden. Reservatet är ett av de minst exploaterade kustområdena i länet och av stort värde för rekreation och turism.

I Kävlinge kommun finns fem naturreservat.

Järavallen

Ett mycket omväxlande område med stora natur- och friluftsvärden. Reservatet innefattar ett otal naturtyper med strandängar längst i väst som via den geologiskt intressanta littorinavallen övergår i skogs-, hed- och mossmarker. Skogsområdet består till största delen av tall vilket planterades på 1800-talet som skydd mot sandflykt. Inom området finns kulturhistoriskt intressanta och förhållandevis välbevarade tångvallar. På östra sidan om E6:an finns en anlagd fågelsjö som tillkommit efter täktverksamhet i området. Denna är dessutom att betrakta som en av de bästa stinkpaddelokalerna i Skåne tillika Sverige.

Tack vare de varierade naturtyperna hyser Järavallens naturreservat mycket artrik och värdefull flora. I skogsområdena har tidigare siktats orkidéerna knärot och tvåblad medan man ut mot kusten stöter på havsstrandsvegetation. Fågelfaunan är liksom floran artrik och värdefull och strandområdena utgör ytterst viktiga övervintrings- och rastlokaler för and- och vadarfåglar. Även inåt de mer bevuxna områdena kan man då och då springa på rariteter såsom pungmes och brandkronad kungsfågel. De södra delarna av reservatet upptas av golfbanor.

Dagstorps mosse

Ett område med omväxlande betesmarker i öster och fuktlövskog i väster. Naturreservatet Dagstorp mosse, med sin ännu välbevarade och värdefulla rikkärsvegetation, utgör de intressantaste delarna av området men även den i nordöst liggande betesmarken håller höga värden. Fuktlövskogen domineras av klibbal, ett förhållandevis ovanligt trädslag i kommunen, och är i huvudsak orörd och friväxande. Sammantaget är området värdefullt inte endast för delområdenas enskilda naturvärden men även som rester av ett kulturlandskap med betes- och slåttermarker som i dagsläget är en stor bristvara.

Stora Harrie mosse

Stora Harrie mosse är en rest av ett tidigare stort rikkärrsområde som sträckte sig från Gryet i väster till Harrievägen i öster. Området har sannolikt tidigare brukats som slåttermark under en relativt lång tid och spår av denna hävd kan skönjas än idag. I "modern" tid har dock området dikats i flera omgångar varvid stora arealer så småningom omförts till åkermark. I de centrala delarna av det tidigare större området finns dock kvar värdefulla områden. Dessa hävdas idag framför allt genom bete.

Markerna hyser en mycket värdefull vegetation, orkidén ängsnycklar är tämligen vanlig och i de intressantaste delarna av området kan man hitta sällsyntheter som axag, vaxnycklar, och kärrknipprot.

Löddeåns mynning

Betesmarker med mycket höga natur- och rekreationsvärden. Området är en mycket betydelsefull rast- och övervintringslokal, på såväl internationell som nationell basis, för främst vadarfåglar, änder och gäss. Under häckningssäsongen finns här också tidvis de rödlistade arterna skärfläcka samt sydlig kärrsnäppa. Större delen av reservatet är av hänsyn till den värdefulla fågelfaunan belagt med beträdnadsförbud under tiden 15 april—15 juli. Området är också botaniskt intressant med omväxlande fuktängs- och torrängsvegetation.

Salvikens strandängar

Ett långgrunt varierat havsstrandområde med omväxlande betesmarker, marskland, sandstrand m m. Denna varierade miljö har skapat unika möjligheter för en karaktäristisk fågelfauna med gästande arter som skärfläcka, rödstrupig piplärka, lappsparv och havsörn. De betade ängarna hyser dessutom värdefull torrängs- resp. fuktängsvegetation. I söder finns en badplats som nyttjas flitigt under sommarhalvåret.

Kommunens naturvårdsprogram är menat att fungera som ett kunskapsmaterial. Det ska utgöra basen för kommande naturvårdsåtgärder samt staka ut kommunens strategi rörande naturvårdsfrågor.

Programmet ger en inblick i klimat, geologi, växt- och djurliv med mera samt pekar ut och beskriver ett flertal områden som besitter höga naturvärden.

Vår förhoppning är att programmet skall vara ett dokument som lyfter fram vikten av ett långsiktigt naturvårdsarbete, som skapar förståelse för skydds- och bevarandearbetet samt förmedlar kunskaper om de naturvärden som finns i vår kommun.

Naturvårdsprogrammet antogs i kommunfullmäktige 2002 och är en omarbetning och uppdatering av 1993-års naturvårdsplan.

Under 2018/2019 har det tagits fram ett nytt natur- och grönstrukturprogram för Kävlinge kommun. Programmet har inte antagits politiskt då man istället önskade få in dess syften, strategier och åtgärdsförslag i den parallellt framarbetade översiktsplanen som förväntas gå ut på samråd under senare hälften av 2020.

Områdesnumreringen motsvarar den i faktadelen avsnitt om objektsvis beskrivning av naturområden.

Pågående projekt

Kävlinge kommun arbetar kontinuerligt med diverse projekt inriktade på att stärka eller skapa värden för flora och fauna och inte minst för allmänheten som besöker våra natur- och rekreationsområden. Ibland handlar det om restaurering av naturmark och ibland om rekreativ tillgänglighet såsom besöksplattformar, spänger el dyl. Flertalet projekt har genom åren erhållit statlig medfinansiering genom de så kallade LONA-stöden till exempel Lödde ängar och Stenbocks vallar. Här presenteras ett urval av aktuella projekt och åtgärder inriktade mot främjande av natur- och rekreationsvärden som kommunen för närvarande arbetar med.

Lödde å

Lomma kommun och Kävlinge kommun vill skapa nya förutsättningar till att utveckla friluftslivet och rekreationsmöjligheter vid Lödde å. Möjligheterna för friluftsliv såsom fiske, vandring, kanotpaddling och båtliv är goda vid Lödde å, men kan förstärkas. Detta kan göras genom att förlänga det befintliga Strandstråket samt binda samman de befintliga regionala och nationella lederna för vandring och cykling, respektive Skåneleden och Sydkustleden, samt Pilgrimsleden. En ny förbindelse över Lödde å skulle väsentligt öka de rekreativa värdena och leda till ökade möjligheter för kommuninvånare och besökare att uppleva ån och dess omgivningar.

Projektet ska ta fram en förstudie kring möjligheterna att skapa en förbindelse över Lödde å väster om E:6. Förstudien ska utreda lämplig placering av förbindelsen.

Projektet består av två delar, där den enda delen innefattar att genomföra en teknisk utredning ur ekologiska och geotekniska aspekter samt bästa teknik. Den andra delen är att starta upp en dialog med kommuninvånare med huvudfokus på fastighetsägare i området.

Flera av Sveriges centrala förvaltningsmyndigheter har efter samråd möjlighet att peka ut områden såsom ett riksintresse. Ett antal områden som berör kommunen har av Naturvårdsverket utpekats som områden av riksintresse för naturvården.

Detta innebär, förutom att det anger att området är särskilt värdefullt, att staten här kan bevaka hur kommunen tar tillvara natur- och miljövårdsfrågor i planeringen. De naturområden som är av riksintresse för naturvården i Kävlinge kommun är:

Saxån-Braån

Ådalen är av stort geovetenskapligt värde genom de naturliga landskapsförändringar som sker i ån och i dalsidorna. Den utgör vidare ett positivt landskapselement genom sin utformning och genom de vackra betesmarkerna utefter ån.

V Karaby-Dagstorps backar - Dagstorps mosse

Inom det mycket flacka området mellan Kävlinge och Teckomatorp framträder V Karabys-, Dagstorps- och Norrvidinge backar mycket markant. Backarna består huvudsakligen av sorterade sediment som överlagrats av leror och morän. Backarnas bildningssätt är fortfarande relativt okända.

Kuststräckan Häljarp-Lomma med inland

Järavallen är det dominerande inslaget i detta område. Detta är även ett av de få obebyggda kustpartierna utmed Öresundskusten. Större delen av de mest kustnära avsnitten är naturreservat. Även Barsebäcks mosse ingår i området.

Stora Harrie mosse

En rest av ett tidigare mer vidsträckt rikkärrsområde. Genom dikning har huvuddelen av området överförts till åker. Mossen är till största delen betad, men har aldrig blivit helt uppodlad, varför många arter från den ursprungliga rikkärrsfloran finns kvar.

Stångby mosse

Rikkärr som innehåller en rad intressanta arter. Det är dock bara en ytterst liten del som berör Kävlinge.

Kommunen är aktiv i flera organisationer som aktivt arbetar för en förbättrad kvalité på vattnet i våra vattendrag och minskad transport av näringsämnen till Öresund.

Saxån-Braåns vattenråd Länk till annan webbplats.

Arbetar med kontroll och åtgärder i Saxån med biflöden. På vattenrådets hemsida finns en bland annat en databas med uppgifter om vattenkvaliteten i Saxån från 1987 och fram till dagens situation.

Kävlingeåns vattenråd

Redan 1995 startade Kävlinge tillsammans med åtta andra kommuner Kävlingeåprojektet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som genom riktade åtgärder syftade till att minska miljöproblemen i vattendragen och sjöarna inom Kävlingeåns avrinningsområde, minska transporten av näring till havet samt att vara till gagn för den vilda floran, djurlivet och människorna i jordbrukslandskapet. Kävlingeåprojektet avslutades 2011/2012 men arbetet för ett bra vatten upphörde inte utan införlivades i det då nystartade Kävlingeåns vattenråd. Rådet består av åtta kommuner, varav Kävlinge är en, samt representanter för markägare, ideella föreningar, industrin mm. Rådet samlar arbetet med vattenvård och vattenkontroll och bedriver det i enlighet med med ett framtaget kontrollprogram och ett åtgärdsprogram.

Öresundsvattensamarbetet Länk till annan webbplats.

Öresundsvattensamarbetet är ett samarbete mellan de danska och svenska kommuner, län och amter som omger Öresund. Samarbetet skall verka för en god vattenmiljö i Öresund och bygger på ett avtal som slöts 1995. Samarbetet är en fortsättning, på regionalt plan, av det dansk-svenska samarbete som tidigare funnits i mer än 30 år som Öresundsvattenkommittén och som sedan avlöstes av Öresundskommissionen.

Dikesrensning

Dikesrensningar är i många vattendrag en återkommande störning, som kan orsaka stora skador på vattenmiljön samt växt- och djurlivet om de inte utförs skonsamt. Innan du rensar ett dike, eller anlitar någon för att göra det, bör du ägna en stund åt att noga tänka igenom förutsättningarna för och behovet av rensningen. På så vis kan olika konflikter och negativa effekter på vattenmiljön minimeras. Dessutom kan ibland onödiga kostnader undvikas.

Riktlinjer för vattenuttag

Länsstyrelsen har fastställt riktlinjer för hur och när vatten i vattendrag får användas. Syftet är att göra miljöbalkens bestämmelser om bevattning tydliga. Riktlinjerna innebär att Länsstyrelsen vid sin tillsyn kommer att tillämpa vilket minsta flöde som krävs för att kunna ta vatten utan tillstånd från miljödomstolen. De skånska vattendragen delas in i två kategorier, A och B. För varje kategori finns nu riktlinjer för vattenflöde som tar hänsyn till försiktighetsprincipen enligt miljöbalken. Vattendrag A är utpekade enligt miljömålet "Levande sjöar och vattendrag"; värdefulla ur nationellt eller regionalt perspektiv. Vattendrag B är vattendrag som utgör övriga skånska vattendragen.

Huvudregeln är att tillstånd krävs för uttag av vatten ur vattendrag och bortledande av grundvatten. Endast om det är uppenbart att ingen skada uppkommer till följd av uttagen kan dessa göras utan tillstånd. Det är alltid den som gör uttaget som ska visa på vilken påverkan uttaget har för omgivningen.

Vattenatlas

VattenAtlas är en fritt tillgänglig detaljrik webbaserad karttjänst som samlar tillgänglig, kartbaserad information om vatten. Den visar till exempel kommunal information om fysisk planering, VA, miljö samt regional och nationell information om vatten, miljöövervakning, skyddade områden, riksintressen, geologi, hydrologi, mm. Därtill finns även information som är specifik för respektive avrinningsområde som till exempel översvämningskarteringar, inventeringar eller pågående vattenvårdsprojekt. VattenAtlas innehåller även en utförlig modell för vattnets avrinning som till exempel kan användas för planering av våtmarker eller för att göra riskanalyser för höga flöden.

Vattendirektiv

EU införde ett ramdirektiv för vatten år 2000. Genom vattendirektivet har EU skapat ett helt nytt sätt att jobba med vattenfrågor inom unionen. I direktivet slår EU fast att det behövs samarbete över nationsgränser för att vi ska vara säkra på att det finns vatten av god kvalitet även i framtiden. Vattenarbetet ska utgå från naturens egna vattengränser, så kallade avrinningsområden, för att komma till rätta med brister i vattenmiljö och vattenkvalitet.

Det övergripande målet för vattenförvaltningen är att uppnå god vattenstatus till år 2015, eller senast till år 2027. God status innebär dels god ekologisk- och vattenkemisk status i alla inlands- och kustvatten. För grundvatten innebär det, förutom god vattenkemisk status även god kvantitativ status till 2015, det vill säga. Detta innebär att arbetet ska vara inriktat på att minska föroreningar, främja hållbar vattenanvändning och förbättra tillståndet för de vattenberoende ekosystemen.

Kävlinge kommun tillhör Södra Östersjöns vattendistrikt som består av 10 län, 91 kommuner och 2,2 miljoner invånare. Gränserna för distriktet bestäms av hur vattnet rinner - inte efter de administrativa gränser vi är vana vid vilket ställer helt nya krav på samverkan.

Länsstyrelsen i Kalmar län är utsedd till vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt. Distriktet omfattar Östergötland, en stor del av Småland, Öland, Gotland, Blekinge och en stor del av Skåne. Alla landområden med avrinning till Östersjön från och med Bråviken till och med Öresund ingår i distriktet. Även kustvattnet ut till en nautisk mil utanför baslinjen ingår.

Lomma kommun och Kävlinge kommun vill skapa nya förutsättningar till att utveckla friluftslivet och rekreationsmöjligheter vid Lödde å. Möjligheterna för friluftsliv såsom fiske, vandring, kanotpaddling och båtliv är goda vid Lödde å, men kan förstärkas. Detta kan göras genom att förlänga det befintliga Strandstråket samt binda samman de befintliga regionala och nationella lederna för vandring och cykling, respektive Skåneleden och Sydkustleden, samt Pilgrimsleden. En ny förbindelse över Lödde å skulle väsentligt öka de rekreativa värdena och leda till ökade möjligheter för kommuninvånare och besökare att uppleva ån och dess omgivningar.

Projektet startade år 2020 och pågår för närvarande.